Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IЯП
" ■ ’
124
ter och följa med vad som hände. Och då fann jag
att hon nog hade rätt. I min hustrus familj litade
somliga på Briand och andra på Poincaré och andra
på de franska gränsfästningarna. Det hade inte min
hustru gjort, och inte jag heller. Så beslöt jag att
lyda henne bokstavligen, och därför sitter jag här nu.
— Jaså därför... Han satt här och varslade om
olyckor alldeles som måsflockarna som brukade
driva ända hit in från Östersjön när stora oväder
voro i antågande! Stina undrade om det var därför
hon blivit så obehagligt berörd av hans blotta åsyn
från början.
— Ja, sade Märta, jag förstår mycket väl att man
inte kan tro på Briand eller de franska gränsfäst-
ningarna. Men hur kan man då tro på fördelen av
en så kort frist, som man möjligen skulle kunna
vinna genom att flytta till Sverige?
— Det märks att ni inte har några barn, fröken
Cronberger!
— Ja, det säger alla!
— Jag menar för då skulle ni ögonblickligen ha
förstått att man tar även den minsta chans för att
rädda dem, om det är så man det kan.
— Men kriget har vi ju bakom oss, sade Stina
motvilligt och klentroget. Hennes tyske vän hade så
ogärna velat tala om kriget: das ist ja alles hinter
uns, hade han ständigt sagt. Och så hade hon lämnat
det därvid. Allt detta är bakom oss.
— Men bästa fru Ek, alla människor i alla tider
har levat med kriget bakom sig, och det har ju inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
