Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
att komma fram och ställa er i frontlinjen. Ni svek
under kriget, kan någon kvinna förneka det?
— Vare det långt från mig, sade Märta.
— Och ni svek under freden, ni sviker varje
dag, och nu börjar jag undra om ni alltid kommer
att göra det, och om det kanske helt enkelt beror på
att ni inte har några egna värden att komma med
och sätta upp mot våra! Jag skryter inte med oss
män. Vi kastar oss med raseri mot varandra, mot
jorden, vi kastar oss över universums hemligheter
för att göra tillhyggen av dem och drämma varann i
skallen med. Har ni ingen kraft att lägga in som
balans, då ber jag om ursäkt för att jag grälat orätt-
vist, men har ni fått en uppgift av Gud och ändå
försummar den, då förtjänar ni mångdubbelt upp
mot vad jag kan åstadkomma, och ni får det!
Stina och Märta sågo på varandra.
De tänkte båda två på meccanosammanträdet och
på att de hellre hörde på Hallind än på Andersson,
Jansson, landstingsdirektören och greve Moll.
Märta hade nog hört och begrundat liknande för-
bannelser förut och visste vad man kunde svara på
dem. Men Gustav Eks förra hustru satt som fallen
från skyarna inför denna man som hedrade kvin-
norna med att förbanna dem för deras försum-
melser.
Hallind missförstod detta växlande av blickar
mellan damerna.
— Ja jag förstår att det är hög tid för mig att
köra härifrån, sade han, och jag ber om ursäkt, jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
