Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
tar med sina små förlossningshem. Eller tänk på
de unga: min dotter eller din lilla Sara och tusen
andra. Det är nonsens om att tala om ett krig mot
livet i samband med dem.
— Jag förstår inte varför du i denna uppräkning
glömde Anna Nöjd, som sa ifrån för sig och textil-
arbeterskorna att detta var ingen tid att få barn i,
sade Märta. Och varför glömde du mig? Jag är lika
dan, sade hon med ett stillsamt eftertryck som starkt
berörde hennes åhörare. Ni ville ha en medveten
regeringshandling, herr Hallind. Så långt är vi inte
komna än. Vi vet inte om att vi för krig, men vi
gör det. Somliga för att vi är arbetslösa eller våra
män är det eller för att vi fruktar att våra barn
skulle bli arbetslösa om vi lät dem komma till värl-
den. Eller för att vi vet att ingen skulle bli glad åt
ett barn. Eller för att vi är rädda för den framtid
som ni nyss målade upp. Eller för att vi är rädda
om vår skönhet, det enda vi har som anses av något
värde. Var och en har sitt skäl. Man kan summera
hop dem i det stora huvudskälet att vi inte är lyck-
liga och inte hoppas mer.
Hon strök med en otålig handrörelse upp håret
som fallit ner i pannan.
— Nu måste Stina kasta ut mig också för rätt-
visans skull, sade hon.
— Jag tycker bättre om herr Hallind nu sedan
ni började bli ohövlig, sade Stina. Det är första
gången i mitt liv jag är ute för den sortens ohöv-
lighet. Jag vill visst inte sluta diskutera. Jag måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
