Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, ■’I*, -1/’. .’•-’Г
144
— Hon har gått upp för att göra i ordning till
natten åt oss, sade Märta. Ni får säga vad ni vill
om kvinnorna, men bäddar, det gör de.
Stina hade inte lust att tillbringa natten med att
vakta blomningen i sommarstugan. Efter fem minu-
ter blev hon trött och sade god natt till de andra.
Eller ookså var hon inte trött utan kände sig bara
överflödig.
Är jag ledsen för att vår civilisation är hotad eller
för att de två andra gå så fullkomligt upp i var-
andra?
Hon låg länge i en slags underlig, exalterad klar-
vakenhet, en sådan som blir av ett plötsligt olycks-
slag eller då förbandet efter en ögonoperation tas
bort och den som levat i mörker och glömt tingens
utseende får verkligheten ny och våldsam inpå sig.
Båda delarna hade egentligen hänt.
Månskenet var så ödsligt.
Det var en ödslig känsla att vara ensam i huset,
underligt nog. Hon skulle velat ha sina barn hos sig.
Varför har jag inte mina barn hos mig?
Hon tände lampan och slog upp de Boses växt-
fysiologiska undersökningar som hon gärna läste.
Medan hon hört Hallind så majestätiskt ödsla med
liv och befolka jorden igen med sin ätt, hade hon
fått lust att läsa företalet än en gång.
’’Livet”, så sammanfattade den lärde resultatet av
sina långa undersökningar,’7k/£í ligger inneslutet i ett
frö och väntar på gynnsamma betingelser och sin rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
