Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det själv som om jag försökt att beskriva
obeskrivliga ting.
— Ja, men försöket var nog för mig. Jag satt och
tänkte: månen har börjat grönska. Ingen här tror
det, men jag ska fara dit och plocka med mig en
grön kvist därifrån och visa folken på jorden. Jag
hoppas att jag kan få följa med när ni far.
Fru Dufva gav henne ett snabbt ögonkast från
sidan.
— Det kanske blir förr än jag trodde, sade hon.
Den som kände till församlingen i vindsrummet
såg genast att i den stora neutrala massan funnos
insprängda två små grupper som representerade de två
olika skolor vilka här skulle utkämpa en strid. Dessa
två grupper hade var och en sin ledare, och det var
dessa som skulle öppna striden med var sitt
inledningsanförande.
Den första gruppen höll obevekligt på kvinnornas
rätt att utan inblandning av samhället sälja sin
arbetskraft till alla slags arbeten, alla tider på dygnet,
under alla omständigheter då de själva önskade det,
om de så hade fått barn dagen innan. Dess anförare,
en benhård norska, gendrev den andra gruppens
argument, innan den ännu fått ordet. Hon
brännmärkte allt tal om kvinnornas särställning som ett
förräderi och en svaghet. Hemmets härd har
slocknat, sade hon, den saken kan ingen göra något åt.
Nu är arbetet kvinnans altare i stället. Genom
arbetet blir vi oberoende, och det välbetalda arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
