Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ger oss möjlighet att vara mer för våra barn, än om
vi vore skyddade från arbete. Den som begär skydd
för moderskapet, ger en handräckning åt männen i
deras strävan att hålla oss i beroende!
Men den andra parten, som företräddes av Anna
Nöjd, bad de utländska och borgerliga damerna att
hålla sig till verkligheten, ifall de visste vad den var
för något. Sådant det är på arbetsmarknaden, så
behöver vi skydd mot arbetsgivarna, som skulle
pressa oss till det yttersta och suga ut oss, om inga
lagar hindrade dem. Men naturligtvis ska vi inte
bara ha förbud utan också moderskapsunderstöd.
Det blev en passionerad diskussion om vilket som
i längden vore ekonomiskt fördelaktigast för
arbeterskorna och deras barn: att klara sig utan skydd
oCh förbud och kämpa sig fram till en likvärdig
ställning på arbetsmarknaden eller ta emot hjälp
(man behövde inte kalla det hjälp utan solklar rätt),
av staten och samtidigt finna sig i vissa förbud.
Anna Nöjd stred fanatiskt för den meningen att de
svenska arbetardelegaterna vid Internationella
arbetsbyråns konklaver begrepo saken bättre än de
borgerliga damerna. Och de borgerliga damerna
sågo rött, då de hörde Arbetsbyrån nämnas.
Stina måste ge Märta rätt, det här var ett
motstycke till sammanträdet om förlossningsvården.
Skillnaden var bara att kvinnorna stredo om teorier
och männen formade samhället med sina beslut.
Och alldeles som den gången i Gustavsfors fick
hon lust att påminna talarna om den bortglömda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
