Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den andra till högskolan, hade hon tänkt: gud så
skönt, de är lyckliga var på sitt håll. Men hon
undrade vad mor skulle ha sagt om hon sett dem sitta
där i dag?
Så fort middagen var över, bugade Torkel för
värdfolket och gick in till sig.
Strax därpå kom Dagny in, just som han börjat
på nytt ett genom middagen avbrutet högst
spännande arbete. Hon strök kring väggarna, tittade på
hyllorna, i hans skrivböcker, frågade ut honom
varför han prickade in svarta och röda nålar på kartan,
och betedde sig på alla sätt hysteriskt och odrägligt.
— Kan du inte gå, sade han. Jag ska läsa. Och
sen ska jag gå till Ivar.
— Jo då för all del. Men, hon sökte efter en
anledning att få stanna kvar, du kan väl tala om för
mig om du fick lov för far att ta extra lektioner i
tyska och engelska?
— Du märkte väl själv hurdan han var. Inte
kunde jag fråga i dag!
— Ja, men om du utförligt berättat för honom
om internationella ungdomsrörelsen, och att du
måste läsa extra för att klara dig på sommarlägret?
— Är du tokig? Tror du att jag får ta lektioner
för ett förnuftigt ändamål?
— Nej, hör på Torkel, man talar inte om en av
landets mera framstående män som om han vore
en oresonlig skolpojke!
— Varför skulle skolpojkar vara särskilt
oresonliga?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
