Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dagny Ek...” Och han hade tagit den på god tro.
Billigt pris! En åsna det var vad han var.
Sara tittade bort åt advokat Cronberger och
märkvärdigt nog han på henne. De tänkte båda på den
del de för sin del haft i förberedelserna till det
ögonblick som var. De hade diskuterat Alices
begäran om skadestånd som Crantz överlämnat åt
advokaten att ordna upp, och Sara hade sagt:
men om inte Alice kan få tiotusen av greven, så
kan hon väl åtminstone få ettusen? Men han hade
svarat: Det är alldeles onödigt, för blåräven och
ringen tillsammans är gott värda ettusen kronor.
Men de hade glömt att tala om för Alice hur dyr
ringen var, det hade hon inte anat.
Men var är den nu, och hur ska Alice kunna
få igen den?
Detta tänkte Sara, men advokaten sade sig själv:
nu är det bara ett steg till, så kommer Crantz in i
målet. Och det är omöjligt att få Stenberg att titta
hit så mycket, så man kan ge honom en varning.
Ja, det var omöjligt, ty just nu borrade domaren
ögonen i Svensson för att tämja honom. Han
behövde tämjas, ty han hade i sin skräck blivit morsk
och bad att få veta med vad rätt man chikanerade
honom och stämde in honom bara för att han gått
ett ärende åt en person vars fästman var för
gammal och rik att gå själv.
— Det är alltid mycket intressant med den store
obekante, sade domaren. Jag skulle just vilja veta...
Alice Iller steg upp och lade första sidan av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
