Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Men innan Torkel har ringt... jag bad
jungfrun be honom ringa.
— Han ringer inte fortare om du sitter och
stickar. Det är pretentiöst att vara lagstiftare och
därför en aning komiskt. Det enda som rättfärdigar
ett sådant kall är väl förmågan att medan man
sjunker i sitt eget kärr kunna höja sina tankar upp
i det allmängiltigas sfär. Det du har upplevat i dag
är allmängiltigt. Det rör inte bara Torkel och Dagny
och Ivar Ficke. Det rör vår ungdom, det rör
framtiden. Var så god!
— Jag förstår med det lilla förnuft jag har att
jag är pliktig att motionera.
— Nå, äntligen!
— Men jag vill göra det på mitt eget vis.
— Det kan jag inte hindra dig i. Behöver jag
inte hjälpa dig alls?
— Jag vet ju inte riktigt hur jag vill ha det än.
— Men det vet ju jag till punkt och pricka, så
mycket som vi har ältat det här.
Märta suckade och gick efter motionsförslaget
som hon lagt på Stinas bord i hopp att hon vid
återkomsten från sjunde avdelningen utan vidare skulle
teckna på det. Så satte hon sig bredvid Stina beredd
att med en penna skära ner och mildra av sitt verk.
Först tog hon bort sitt förslag om en brett lagd
utredning av befolkningspolitiken, ty när inte den
fick utmynna i statens övertagande av det
ekonomiska ansvaret för barnen, så var det ingen mening
med den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>