Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
annan riktning än den han förutsäger här. Detta
är inte slutet.
Här uppe från läktaren kunde hon inte få något
begrepp om vad publiken sade och tyckte där nere.
Hon kunde se hur Johan hälsade, skakade hand och
smålog, besvarade frågor och tog emot kompli-
manger — som man väl fick tro att det var. Men
riktigt obesvärad och glad såg han inte ut, och inte
hade han heller någon som hjälpte sig. Märta stod
i andra ändan av salen i sin nya gröna klänning,
isolerad och oangående. Ingen människa kunde väl
ana att det var hon som satt dit klausulen i Crantz’
testamente enligt vilken Johan Hallinds skisser
skulle upp i riksdagen, om denna alls ville ha några
pengar.
Det var eget att sitta här och se familjen Ek upp-
ifrån. Man visste så innerligt väl att den existerade
sedan länge och bestod av herre och fru, fullvuxen
dotter och hennes beundrare samt en gymnasist.
Men det gjorde ändå stor skillnad att med egna
ögon sett den i funktion som nu. För resten bar sig
Gustav inte riktigt hövligt åt, han ställde sig med
ryggen mot konstverket och bildade politisk cirkel,
medan hans damer gåvo cour. Fru Ek var mycket
vacker och elegant, men varför var hon så nervös,
så där ja nu tappade hon sin boa, nyss var det
handväskan. Var det så roligt att ha advokaten
Cronberger vid sin sida som genast dök efter de
förlorade föremålen? Eller visste hon vem som satt
på läktaren? Varför kommer inte Torkel till mig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>