Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
— Välkommen tillbaka till din ö, Pettersson, sade
hon och kysste honom hastigt.
I stora stationshallen fingo de syn på Svarta Sara
som gick där och spanade. Entusiasmen över den
stiliga madonnan och över allt som var stiligt och
heroiskt levde med en mycket liten låga nu. Hon
tyckte det var urfånigt att vara dömd att springa
omkring förgäves i den stora världen och leta efter
en person som inte angick henne, när man egentligen
skulle vara på sin post och utföra mäktiga ting.
— Nej, fröken Cronberger, sade hon sorgset, vi
har inte hittat honom på något ungkarlshotell i hela
stan. Tycker fröken att man ska skicka ut en radio-
hälsning till honom; och vad ske det stå i den?
Vad bryr han sig om ifall den är undertecknad med
Sara Svart?
Märta förmådde henne att lämna spaningen på
centralstationen för i kväll, mot löfte att ta itu
med saken på skarpen i morgon. Och Sara larvade
lydigt av hem till Söder, men kunde inte motstå
att ta en sväng inåt Gamla stans brinkar och grän-
der i förbifarten, vilket inte var utan sin risk för
henne, eftersom alla som gingo brandvakt hade sett
henne i sällskap med polisen. Men hon kom inte
ihåg det, hon gick insvept i sin bedrövelse, i sin
känsla av att inget vara och inget duga till, och när
hon gick förbi Sankt Göran och draken ägnade hon
inte en tanke åt sina minnen från förra hösten, då
advokaten stått här och väntat på henne. Hon stod
ett ögonblick utanför ett bushotell, som hon inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
