Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37б
På födelsedagsmorgonen vaknade alltså Märta
bakom sammetsgardinerna i sin vanliga alkov, på den
bädd där man enligt Dagny Eks föreställning endast
kunde drömma trycksvärtsvarta drömmar. Men den
dröm hon drömt i gryningen och som följde med
bild och ord långt in i det vakna livet tog sig ut så:
En kärra kom emot Märta, dragande en häst, det
vill säga hästen sprang efter med svansen först. Kör-
svennen fick syn på Märta, piskade på kärran som
föll in i galopp. Men körsvennen stod då inte längre
på en vagn utan på en portabel plattform i ett gat-
hörn i Boston, och han hade ingen piska i handen
utan en stång som bar upp en inskrift. Hon hade
svårt att se vad där stod, men plötsligt voro orden
skrivna i eldskrift på himlen: ”Jag kan inte älska
andra än dem som sitter i den elektriska stolen.” —
”Det vet jag ju förut”, svarade någon som var hon
själv, ”men då kan du väl älska mig då.”
Märta var mycket ond över denna dröm. Hon
förde ett krig med sitt underjag över sina drömmar
och denna fann hon vara höjden.
— Din oförskämda lilla knöl, sade hon, ska du
gratulera med en dröm om alla gamla elektriska sto-
lar jag har dött i? Vill du göra mig sentimental över
att jag offrat något för Sacco och Vanzettis skull?
Är det för att mrs Woods skrev att Ben nu är gift
med en annan?
Svarta Sara kom med tulpaner, redan innan
Märta hunnit klä sig. Hon strålade som en sol,
och det var inte så ovanligt den allra sista tiden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
