Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Och nu vet jag vad det är som verkligen står på
affischerna. Det är inte bara min allé, utan det är
först och främst Svarta Saras. Tänk, dom är hygg-
liga och söta mot oss i alla fall, tycker du inte? sade
hon. Detta du som halkade över hennes läppar var
för Sara som en orden: ”pour le mérite”. I detta
ögonblick voro de inte alls ledaren och den lilla
lärjungen, utan två kvinnor vilkas hjärtan klappade
en aning fortare av ömhet och stolthet.
Jag skall skriva till Signe Dufva och tala om det
här, det är inte mer än rätt, tänkte Märta.
Hon trodde nu att hon kunde tyda den verkliga
texten på affischen, men det kunde hon ändå inte.
Den var nämligen lång, förälskad och Ivar Fickes
första försök på vers:
O Svarta Sara!
Du med de sotsvarta,
ultrakorta ullvågorna
på ditt unga huvud,
du tror du är det minsta i världen,
bara för du är liten, fattig och till kvinna född.
Du tror du sitter längst nere på samhällsstegen,
där den gamle vite mannen,
han med makt och pengar,
excellensen Trygger eller vad han må heta,
primar på toppen.
Men du tar miste.
Ty du som av en outgrundlig drift
icke förtröttades att leta efter mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
