Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII (XX)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
obstinat och ohanterligt humör, men det avskräckte
henne inte. Hon litade på sin änglatunga för att för-
må Stina att överge sin egen motion och ansluta
sig till minoritetens yrkande, det fanns då en möjlig-
het att få kammaren att gå med på det, och därmed
skulle man ha kommit ett stycke på den törniga väg
man hade att vandra innan man fått bort fosterför-
drivningsparagrafen i kapitel fjorton i strafflagen
och ersatt den med en utökad barnavårdslag.
— Ja, snälla Stina Ring, yrkandet är lite halv-
hjärtat, och det är inte alla önskningars uppfyllande
på en gång. Och jag förstår mycket väl att det är
frestande att vara den ståndaktige tennsoldaten. Det
är bra mycket enklare. Men vill man verkligen göra
någon nytta, då måste man välja en långsammare,
mödosammare, smidigare taktik och se efter vad
man kan nå upp till i varje givet ögonblick!
Stina hade den största vördnad för sin äldre
kamrat och de segrar hon vunnit med sin metod.
Det vet ingen hur det hade gått, om inte nyheten
om riksdagsupplösningen förstört alltsammans.
— Jag kommer inte tillbaka till riksdagen. Nej,
det finns inga möjligheter, det vet jag. Och nu ska
jag tala för första och sista gången för en fallen sak.
Varför skulle jag då försöka ställa mig väl med
dem? Nej, jag ska säga ifrån, jag ska hålla på mitt.
Den äldre kollegan smålog överseende, hon var
inte alls ond på Stina, hon tyckte om henne och för-
stod henne. Såna som Stina Ring behövs också.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
