Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII (XX)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
— Det ska du säga till mig som vet att du är
nära vän med varje vaktmästare av någon ställning
och inflytande i Stockholm!
Sålunda utmanad måste Sara visa vad hon dugde
till, och fem minuter senare befunno de sig i ett
hörn av en överfull läktare. Sara hade hoppats att
debatten om fru Rings motion skulle vara över, men
vaktmästaren förklarade att den kom nog inte än
på ett par tre timmar, ty nu voro de så i tagen där
nere, så nu brydde de sig inte om tidens flykt.
Sara som aldrig varit här uppe förr, såg nyfiket
ner på församlingen.
— Hör du Ivar, viskade hon, tira vad dom är
gamla!
Men Ivar hörde henne ej. Just nu medan allas
uppmärksamhet var riktad neråt mot finansminis-
tern som talade om sparsamhet som grunden för all
politik, upplevde på denna läktare två unga män ett
högtidligt möte.
—• Mors, Ek!
— Mors!
— Varför är du här?
— Morsan ska tala. Kul att du är tebaks. Var
har du varit?
Det kunde Ivar inte svara på. Djupt nere hade
han varit. I död, i skam, i förnekelse och en botten-
lös förtvivlan.
Torkel såg på honom. Han kände det som om
him skulle behöva göra bekantskap på nytt med
denna Ivar som gick klädd som montör eller tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
