Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII (XX)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ъФ
skulle stanna. Men när motion tvåhundratre ropades
upp, trängdes massor av pälsryggar med höga kra-
gar vid läktardörrarna.
De pälsryggarna äro en syn av överväldigande
verkan. Detta är ett av de ögonblick av vilka en
människa lär mera än av år. Som fastna, som följa
med och bestämma vad som sedan genom hela livet
sker. Men som det oftast är, de som beredde Stina
detta ögonblick anade ingenting av vad de gjorde.
Märta Cronberger sprang bort till skarven mellan
läktarna och lyckades få en signal till de sista som
voro på väg ut.
— Ska ni inte stanna nu när Stina Ring ska tala?
— Men snälla fröken Cronberger, var inte så
häftig. Det hade vi inte reda på. Vi trodde det var
slut nu. Nog kan vi stanna!
— Hur kan man låta bli att ha reda på det? Ni
hade reda på dyrtidstilläggen.
— Ingen har varskott oss!
— Man ska vara varsk ändå!
De arma syndarna kände sig så generade att de
skyndade ut och lyckades hämta in ett tiotal kam-
rater som genast villigt gingo med in.
Men det var egentligen för sent. När de kommo
in hade Stina redan börjat tala. Hon såg dem ej.
Hon trodde att hon var övergiven av alla.
Hennes uppmärksamhet var samlad om den halv-
cirkel av manliga åhörare som flockats omkring
hennes plats. Hon hade sett ett par av dem småle,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
