Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne - »Sjungom studentens lyckliga dag.» 1879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De hvita mössorna gulnat smått,
på glänsande kinder det djuprödt blossar.
Om stadens pigor talet går.
De växa så från sig år för år.
Dock kan man väl klinga och sjunga ett tag,
så — "sjungom studentens lyckliga dag."
Man vaknar upp kring borden invid,
och rösterna höjas — jag tror, man glammar.
Ur bleknade kinder har färgen gått
bland luntor i tobaksdoftande kammar.
Om vidgade kurser talet går.
De växa så till sig år för år.
Dock kan man väl gnola med ett tag,
så — "sjungom studentens lyckliga dag."
Af "männen i staten" där sitter en grupp.
Åt talet och sången den lånar sitt öra.
Det drar sig ett spelande löje kring mun:
det är väl så nöjsamt att slikt få höra.
Om futtiga löner talet går.
De räcka allt mindre år för år.
Och slikt är en visa af annat slag
än — "sjungom studentens lyckliga dag."
Där kretsar ikring en skum figur
på trasiga sålor i gula sanden.
Han nalkas de gamle gossarnes lag
och håller sin slokiga hatt i handen.
"Förlåt, go’ herrar, jag stör ert lag,
men bror min blifvit student i dag.
Där borta I sen honom så förnöjd.
Ej vill jag störa hans vackra fröjd.
Nu får jag nöjas. Se, han får det godt,
så godt som herrarne här ikring borden.
På fattig sate gick sång, som sjöngs,
så rakt in i själen med granna orden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
