- Project Runeberg -  Dikter i urval /
134

(1910) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder ur lifvet - Genfärd. 1884

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GENFÄRD.

Han var docent och på gull så arm.
Han var för det fattiga folket varm,
om de armes tryck, som han kände väl,
han skref med glödande själ.

Bland böckers mängd han grubblande satt,
och ljus han tänkte åt nödens natt.
Han kände det växa, sitt glada mod.
Det sjöd i hans tanke och blod.

Att göra en gång den hungrige mätt
och gifva den ringe sin mänskorätt,
att stark som ett värn för de svaga stå,
-det längtade han att nå.

Han ville såsom en tidens son
ej svika sin sak trots hat och hån.
Att vara omsider en ny Lasalle
det var hans traktan all.

Så tog han sig brud. På säker tro
om folkets seger han satte bo.
Och tiden gick, men icke han blef
mer rik — hur om nöd han skref.

Och pilten, som föddes i hemmet först,
när slitet för dagligt bröd var störst,
han fick för att minnas sitt människokall
i dopet namnet Lasalle.

*



Professor han blef en lycklig dag,
bekymren släppte sitt tunga tag.
Han andades lugnt på sin höjd, och då
förgät han allt mer de små.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktbaat/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free