Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder ur lifvet - Genfärd. 1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och nöden, som förr så bjärt han fann,
i skylande dunkel fjärran svann,
och suck, som drogs, icke hörd den blef:
han intet om småfolk skref.
Han fann tillvaron skäligen god,
och världen gick an, som nu den stod.
Han klart beviste, att allt var godt,
man skrek och man bullrade blott.
Men barnen lekte på gården gladt,
när lugn bland böckernas mängd han satt —
han spratt, som af åska han hört en knall,
där ropades på Lasalle!
Då lugn han satt med sitt blad i hand
och såg, hur det jäste land från land,
hur makten spjärnade mot sitt fall,
där ljöd i rummen Lasalle!
Och pilten, som störande namnet bar,
så rädd han blickade på sin far.
Han fick ej leka, fast godt han bad,
ej storma och vara glad.
Ty fram till professorn trängde hans röst,
och starkt den klang ur hans unga bröst,
som kunde om skumt förtryck och tvång
den tala högt en gång —
och modigt klinga, där rädslan steg,
och röra massor, så sorlet steg,
och sjunga upp för böljande mängd
den lyckans port, som är stängd.
1884.
* ■ *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
