Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur saga och häfd - I Dalarne. 1877 - Prolog vid Oehlenschlägersfesten i Lund den 14 november 1879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. U. BÅÅTH
åt mannahjärta, åt kvinnosinne,
låt ännu släkten i Dalom bo,
som hålla fast vid sin gamla tro
och veta verka, då stund är inne.
1877.
PROLOG
VID OEHLENSCHLAGERSFESTEN I LUND DEN 14
NOVEMBER 1879.
"Kun solvblaafarvet 0resund
Adskiller Kjobenhavn og Lund,
Hvor lystelig, hvor let en Fart!
Den samler sine Venner snart.
Besög oss tidt, lyksalig glad,
Du Lundens friske Blomsterblad:
Og mindes venlig, fjern og nser,
Den Skjald, som har de Svenske kjaer,
Og Vennerne fra Lund i sser."
(OeMenschläger i Laura Lundblads stambok).
Jag satt just häromkvälln, då skymning fallit,
och hörde täljas gamla lundaminnen,
och andaktsfullt jag lyssnade därpå,
ty hon som tålde dem, hon varit med
i stadens minnesrika storhetstid,
och väl hon kände dem, som kämpat främst,
och väl hon visste deras bragder tälja.
"Du vet, att snart de hundra åren gått
från dag, då nordens folk en storskald skänktes.
Den mannen från min ungdom väl jag kände.
Själf jag med seklet årsbarn är, men ej
i tid mer ljus jag lefva fått än den,
då han som mäktigast med starka galdrar
sjöng fagert upp ur dunkelt forntidsdjup
dimgråa skepnader i klara dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
