Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
merit, trumma, tam tam, flöjt. Med stöd av dessa hjälpmedel,
som ursprungligen icke ha någon egentligt musikalisk
betydelse, men som (i vissa fall) utbildas till verkligt
ackompanjerande, kan sången lösgöras från arbetet. Men hos
naturfolken är takten alltjämt huvudsaken; och innehållet i
sångerna, ofta improviserat eller blott bestående i
upprepningar av några få ord, blir av underordnad vikt. Att vissa
ord och meningar upprepas och återkomma, är i allmänhet
utmärkande för folkpoesien, de bilda stundom stående verser
eller hela strofer, som kunna överföras från dikt till dikt.
I de primitiva arbetssångerna rör innehållet ofta på något
sätt arbetsuppgiften. Efter de olika arbetssätten utbildas
enkelsånger (vid den ensammes arbete), växelsånger (vid fleras
omväxlande eller gemensamma arbete) samt körsånger. När
en försångare — ursprungligen arbetsförmannen —
framträder, upprepas hans ord av de övriga, vilka bilda kör; stundom
inskränkes denna upprepning till’ vissa regelbundet
återkommande uttryck eller verser, »omkvädet». Körsången spelar
redan tidigt i »urpoesien» den största roll; den sociala
faktorn är också en bland de viktigaste för poesiens utveckling.
Ett steg längre fram löser sig sången både från arbetet
och från det åtföljande takthjälpmedlet. Så diktas nya
sånger till bekanta eller uppfunna melodier. Innehållet i dessa
»folkvisor» blir nu allt rikare; och däri komma till uttryck
en mångfald skiftande stämningar och livsförhållanden. Så
utbildas också det berättande draget alltmera. I lek- och
dansvisor (»ballader») bibehålles det dramatiska elementet,
det mimiska utförandet av handlingarna *).
Hos många naturfolk hålla sig de olika poetiska
riktningarna, den lyriska och gnomiska, den episka och den dramatiska,
alltjämt förenade utan någon starkare särskillnad. Huru de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
