- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
21

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

O levande förstånd av tingen!
O, snillets, känslans hemlighet!
Vern fàttade dig, skönhet? — Ingen,
Förutan den som älska vet.

Och Stagnelius vittnar att skaldekonsten »fyller med
jublande ande den stela naturen», då »i själva den mossiga
klippan vi ana en själ». Detta är det omedelbara estetiska
förmänskligandet, den direkta livsöverföringen. Huru än
språket förbleknar och substantiven tendera till »den-könet»,
ser skalden dock föremålen från personlighetens synpunkt.
Skogens pelare bjuda vandraren sin frid, furan sträcker sina
armar skyddande över Linnéan, källan ler åt solglimtens
dans, mörk i hågen står den tysta skogssjön, fågeln gungar
sorglöst på grenen, stubben gör sig ung på nytt med
buketter av små mjuka örter, stenen pryder sig med mossa och
lingonris, berget ger ett vänligt eko o. s. v. (ur Gellerstedts
visor). Här blir skaldens förfarande analogt med den
primitiva antropomorfism ens och den mytbildande folkfantasiens.
Här kunna också naturmyterna komma till användning, om
de intimt sammansmälta med stämningen och icke få
karaktären av något utifrån påklätt, litterärt lånat eller blott
allegoriskt bildat, varmed 1700-talets naturskildrare förgäves
försökte ge sina beskrivningar liv.

Vi skola nedan se huru poesien, för att åstadkomma
livsöverföring, använder särskilda medel, metaforer och
symboler av olika slag. Här vill jag endast påpeka, att
livsöverföringen icke blott är allmän (och direkt) utan ock kan
utmärka ett den diktandes särskilda förhållande, avspeglingen i
naturen av hans egen personliga stämning. Denna
livsöverföring blir därför icke mindre intim och djup, tvärtom. Deri
kan spåras redan hos Rousseau (någongång i La nouvelle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free