Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
så kan man ofta urskilja hos olika skalder en olika
användning av ord, brdklasser, ordställningar, satser och
satsförbindelser. Några exempel härpå strax nedan.
Varje tidevarv har också sin språkstil, som är lättare
igenkännelig. Dessa historiska stilar sammanhänga med den
allmänna kulturutvecklingen och ha ofta — såsom vi sett
och ytterligare skola se rörande den franskklassiska stilen —
nära samband med stilförhållandena inom konsten. Att
mycket i dessa språkstilar nu är föråldrat, beror dels på
inskränkningen av den ifrågavarande tidens estetiska
begränsning dels också på förändringar i språket både i avseende
på dess logiska och estetiska användning, och icke minst
märkbara i ordens valör, kraft och betydelse 1).
Men även de olika diktarterna och de olika
känsloriktningarna (stämningstyperna) inom poesien ha sina särskilda
stilar, som mer eller mindre utpräglat framträda hos olika
diktare och i olika litterära skeden. Det yrkades fordom en
sträng åtskillnad mellan dessa olika diktformers stilar. Men
stilblandning är ingalunda sällsynt. Den kan, om den
otympligt och oförmedlat hoprör högt och lågt, löjligt och
sorgligt etc., verka störande och hindra det poetiska uttrycket,
såsom ovan omtytts; men konstnärligt använd, såsom i flera
av Shakespeares dramer, särdeles de romantiska lustspelen
där icke blott språkets tonarter utan också vers och prosa
växla, kan den vara av slående estetisk verkan. På
konventionella grunder vilade stilblandningen särskilt i det
indiska dramat, där högre och lägre personer talade skilda
språk eller munarter.
I de olika diktslagen kan man ofta urskilja vissa
tillhörande framställningsformer (även vissa versformer), likasom
man märker saknaden av andra. Den vemodiga, elegiska
Wrangel, Dikten och diktaren. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
