Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
därpå på tal om perifrasen (omskrivningen) och de retoriska
figurerna. Diktspråket kunde få en prägel av värdighet och
plastisk enkelhet, men alltför ofta blev det avmätt, blekt och
blodlöst. — När så romantiken gjorde sin kraftfulla reaktion
mot den franska klassiciteten, anföll man just deritia stela och
kalla konventionalism, och man sökte bilda ett nytt diktspråk
med livfullhet, färgrikhet och klangverkan. Men man gick
till en motsatt överdrift och kastade med korrektheten också
enkelheten överbord, då man sökte att till varje pris göra
språket kolorerat och glänsande och rikta det med nya,
ofta främmande ord och grannlåter. Det blev ett slags ny
marinism (»febuseri»), varpå hos oss mången dikt i tidskriften
Phosphoros gav prov. Eller också blev språket, när
gestaltningens klarhet icke kunde genomföras, i sin
stämningsmät-tade formlöshet dunkelt — vad Tegnér kallade nebulism.
Själv sökte Tegnér, utan att förlora klarheten ur sikte,
pånyttföda språket genom värme och bildrikedom. En livlig
och kraftig språkfantasi ägde han, och i orden och
ordförbindelserna lade han både stålklang och välvande rytm.
Starkt kolorerat var också hans språk ända till dess han,
efter utgivandet av Axel och Fritiofs saga, såg huru
efter-bildarne just upptogo och överdrevo den sidan av hans stil.
Han älskade ju även det distinkta uttrycket och de fasta
konturerna; och hos honom liksom hos de gustavianske
skalderna, hans läromästare, övervägde substantivet, talets
ryggrad, över de andra ordklasserna — såsom Josua
Mjöberg påpekar *) — om han än, från och med Krigssången
och Svea, alltmera undvek den abstrakta bildningen.
D. Ordklasserna.
I substantivet fastslås begreppet. Det ger hållning och
styrka åt talet. De konkretare substantiven i synnerhet, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
