Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
i förflutna tiders diktspråk synes nu färglöst och matt. Detta
gäller framför allt 1700-talets språk; men många uttryck som
tjusat våra förfäder hos vår guldålders skalder — icke minst
Tegnér, den populäraste — ha nu förlorat sin suggestiva
kraft genom bruk och missbruk.
Huru valören förändras se vi på sådana ord som vällust,
usling, konst, snille. De båda förra hava nu en lägre
betydelse än under 1700-talet, de båda senare i viss mån en
högre. Det äger således rum icke blott en nötning eller
försvagning utan också en skärpning eller stegring. Språket
kan uppfriskas, och denna verkan åstadkommes just av
diktaren dels genom ny betydelse inlagd i ordet: genom ny
ställning och nytt sammanhang, genom nya konstruktioner
(t. ex. intransitivt verb som transitivt), dels genom upptagande
av mera obrukliga ord samt genom direkta nyskapelser av
ord, ordformer och ordsammanställningar.
Det triviala försvinner ofta med avståndet. Det länge
obrukliga kan då få del av nyhetens stegring; och likasom
vi sett med erinringen, traditionen och historien, så får också
det ålderdomliga ordet ett stämningsvärde. Både europeiska
och utomeuropeiska folks skalder ha förstått detta värde;
särskilt lär kinesernas och japanernas poesi leva på
ålderdomliga uttryck. I detta fall delar den religiösa känslan den
poetiska känslans natur: detta insåg icke 1700-talets
psalmförfattare hos oss, Wallin lärde sig det så småningom under
den nya tidens inflytande.
Stiernhielm, som först i Sverige ville höja poesien till
konst och »lära sånggudinnorna dikta och spela på svenska»,
upptog en mängd ålderdomliga uttryck — »skald» är ett
bland dessa. Den franska klassicitetens diktare däremot
förstodo icke detta värde. Thorild fick åter blick och öra där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
