Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
vecklad till den mest storartade virtuositet; både åskådlighet,
klang och rytm äro hos honom tillgodosedda. Starkast är
han måhända i de karaktäristiska sammansättningar, som
förekomma i sådana dikter av drastisk humor som
Bergslagstroll, Ett gammalt bergtrolf eller Skogsrån; hör t. ex. ur
den sist nämnda:
Hon var grannlåtsklädd som én påskdagspräst,
hade ormbunkskrans och kattguldsväst
och till knäna en granriskjol
och doft som av nattviol.
Hon var ungtallsmidig och enstamsvig etc. —
Man har med rätta framhållit, att de brokigt skiftande
och invecklade kulturförhållanden, som prägla vår tid, också
betinga ett rikare nyanserat språkuttryck. Och ’man kan
väl även säga, att diktarne aldrig förut så starkt riktat sin
skaparkraft just på det suggestiva språkuttrycket som i våra
dagar.
F. Förändringar i ordens former och ordens förbindelser.
»Licentia poetica».
Diktaren gör sitt språk rikt och nyanserat icke blott
genom det enskilda ordet utan också genom
ordsammanställningen.
Genom ordens förbindande med varandra kunna
förändringar inom ordet själv bli berättigade. Liksom en
författare efter diktens ton och hållning lämpar valet av olika
uttryck för samma sak, väljer icke blott bland synonymer
utan även bland ordformer (av verb t. ex. skapade — skop,
vräkte — vrok, klingade — klang), så kan han också i viss
mån tillåta sig sammandragning eller utvidgning av orden (t.
ex. altar, apokopering av altare; fjärlar, synkopering av fjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
