Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Inversionen, omkastningen av satsdelarna, åsyftar att väcka
eller stegra uppmärksamheten; den kan ock påskynda
rörelsens gång eller tvärtom. Genom inversionen framhålles
kraftigt vad skalden vill betona, och stämningen stegras även
genom rytmens gång, såsom i Geijers: »Ensam i bräcklig farkost
vågar seglaren sig» etc. Den korsvisa motsättningen inom
satsen eller satsföljden (kiasm) kan också vara verkningsfull (se ovan
på tal om kontrasten s. 90). Runeberg, som vanligen i sin
ordfogning är synnerligen enkel, kan i patetisk ton tillåta
sig sådana förändrade ställningar, t. ex. i Kung Fjalar:
Hjalmar nämnde du. Välan. Han kommit,
höja skall han min segers glans.
Här med hav och med jord till vittne
skall han stå och döma mellan oss.
1 versdiktningen, särskilt lyriken, måste satsbildningen
vara enkel och överskådlig. Genom lätt förbundna satser
och satsdelar befordras intryckets stegring; hela
uppmärksamheten kan då riktas på språkets åskådlighet och
stämningen. De uttänjda ordförbindelserna och invecklade perioderna
rycka reflexionen in, störa eller rent av förvirra.
1700-talets retoriska stil felade ofta i sist berörda styckè.
Även i Tegnérs äldre diktning se vi dessa tunga
satsbildningar, t. ex. ur Till min hembygd:
I aldrig vissnad prakt sig dina lundar visa.
Med diadem av moln, med fot som trampar Styx
står jordens årsbarn furn, som ned från heden rycks
att resa härskande bland böljors skum sin spira
ej speglad mer i insjöns lugn, vars bädd
är i en gördel utav klippor klädd.
Också hos de yngre romantikerna blev satsfogningen
stundom tung och konstlad; ovan s. 104 citerade verser av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
