Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
mycket använd form för gikten, såsom vi se i ex. i Gamla
testamentets böcker, särskilt Psaltaren (jfr den nya
översättningen). Också den finska poesien är till stor del byggd på
parallelism med motsvarighet såväl i innehåll som i uttryck
mellan närstående rader; i Kalevalas 36 runa heter det t. ex.:
Den som självmant går i striden,
opåkallad ut i härnad,
han skall ock i härnad falla,
skall sitt slut i striden finna.
Hos Runeberg i Idyll och epigram (jfr ovan s. 91) se
vi parallelismen förbunden med motsatsförhållande. Också
Topelius och andra svensk-finska skalder ha ofta, i mer eller
mindre direkt anslutning till den gamla runosångens ton,
uppbyggt sina verser parallelistiskt.
Upprepningen, liksom parallelismen, innebär ofta en
omskrivning. Den egentliga omskrivningen som poetiskt
hjälpmedel ersätter ett enkelt uttryck med ett mera invecklat
eller längre bort liggande; den avser att undvika det
prosaiska och banala samt att spänna uppmärksamheten och
förstärka intrycket, t. ex. livets morgon för ungdomen, den
dödlige för människan. Den i fornnordisk poesi
brukliga och särskilt för den s. k. skaldediktningen
utmärkande »kenningen» är en sådan omskrivning; man betecknade
molnet som »skurbådaren», svärdet som »sköldens eld» etc.
Ofta skapade man kenningarna ur mytologiska motiv:
»Frejas tårar» t. ex. var guldet (jfr hos Tegnér »dvärgarnas
dagglans, drakarnas bädd»). Den mytologiska bakgrunden
förlorade emellertid snart sin resonans och sin begriplighet.
Ofta hade också detta omskrivande uttryckssätt framgått ur
en spetsfundig reflexion, och kenningarna fingo tydas som
gåtor. Den ursprungliga jämförelsepunkten eller det bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
