- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
116

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

liggande förhållandet kom ur sikte, och uttrycket fick ofta
karaktären av en konventionell beteckning. Liknande blev
förhållandet när omskrivningen åter kom på modet i
senrenässansens poesi; den franska klassiciteten opponerade väl
mot överdrifterna och bombasten i detta uttryckssätt, men
omskrivningen levde kvar, ansad och förbleknad. För det
diskursiva förståndet blev det visserligen en övning att
utgrunda innebörden i »perifrasen», liksom i allmänhet i
»allusionen»; men omedelbarheten och stämningen gingo
förlorade. Många beteckningssätt blevo också nu konventionella,
och här kom den antika mytologien till rik användning:
»Hymen» blev äktenskapet, »Auroras vagn» morgonrodnaden,
»Neptuns boning» havet etc. Fåglarna voro »luftens folk»:
Re’n svärmar luftens folk kring deras gröna hus, sjunger
t. ex. Creutz. Solen blev »dagens fackla», månen »nattens
ljus» — Kellgren kallar dem i skämtsam ton »himlens
president» och »himlens vicepresident». — År uttrycket
tvetydigt, kan omskrivningen göras verksam i komisk avsikt.

Detta indirekta uttryckssätt — perifrasen och
developpe-mentet (upprepning i omskrivningens form) — blev lätt
konstlat och avmattande för stämningen i stället för stegrande *).
Men skalden kan också däri ingjuta friskhet och liv; och
stundom innehåller omskrivningen en äkta bildstyrka. Den
torde också mestadels äga något bildligt element och faller
då under betraktelsen av det metaforiska, särskilt innebär
den ej sällan den yttre eller inre förbindelse vi kalla resp.
metonymi och synekdoke.

B Syntaktiska talvfindningar och retoriska figurer.

En upprepning gör talet mera betänksamt, meditativt.
Så är förhållandet redan vid upprepning av bindeorden. Där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free