Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
i u och ö, stundom o ligger ofta något mörkt eller dystert.
Språkljuden i »moln» ha något tungt över sig, under det
att »sky» ger ett intryck av lättnad o. s. v. Vokalerna äro
de egentligen tonande ljuden. Bland konsonanterna äro r,
1, m, n mera sonanta; några av de övriga kunna i vissa
lägen få en stämmton, s (och sch) är hos oss alltid
»klanglöst». Men de kunna alla — och icke minst s — äga
uttrycksfullhet, ljudkaraktäristik. Så ger 1 ofta intryck av behag eller
vekhet; r åter av kraft, särskilt i förbindelser som dr, pr, kr.
Men med de isolerade klangverkningarna kan man icke räkna
för det ena eller det andra poetiska intrycket.
Sammanställningen i ord och satser gör det mesta; en jämförelse mellan
de olika språkens uttryck för samma föreställning visar detta.
Efter klangskönhet strävar diktaren, efter klingande ljud
i harmonisk växling. Men icke uteslutande och icke ensidigt.
Det starka, uttrycksfulla, karaktäristiska i ljudet får i poesien
en mycket stor betydelse. Kraftigt och fullt bör ljudet vara
särskilt i de betonade stavelserna (t. ex. i versens
höjningar). Hårda konsonantljud böra ju undvikas, likasom i
allmänhet obehagliga ljudsammanstötningar även vid
ordmötena. Alldeles särskilt blir detta av nöden i
regelbunden rytm, där man icke så lätt kan göra godtyckliga
uppehåll för att förminska sammanstötningens obehaglighet. Men
också de hårda, skarpa eller tunga ljuden och
ljudförbindelserna kunna tålas, ja bli högst verkningsfulla, om de
bidraga till karaktäristiken (såsom i Frödings ovan s. 109
citerade verser). Omväxling blir också och icke minst på
klangens område nödvändig, och kontrastens lag härskar här *).
Det gives en mängd ord, vilkas ljud icke synas passa
för betydelsen. Men det gives andra där denna omedelbart
framträder i ljudet på ett målande sätt, sådana äro t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
