- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
155

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

Det reflexionsmässiga, avsiktliga verkar ej minst här störande
och förstämmande. »Icke en gång versifikationens i sin
inskränktaste bemärkelse tagen», yttrar Tegnér (i talet över
Oxenstierna), »är en blott mekanisk färdighet. Den kan
utbildas, men ingalunda läras genom övning, ännu mindre
genom regler . . . Varje skön vers är såsom sådan redan
ett konstverk i smått. Han är ej smidd, utan gjuten. Icke
mekaniskt sammansättes han, utan organiskt växer han fram
ur skaldens bröst, när ingivelsen kommer, liksom blomman
växer ur jorden, när vårsolen värmer henne».

1 våra dagar, då man åter upplevat en storartad och rik
kultur av diktspråk och vers, har versbildningen på sina håll
blivit allt friare, under det att likväl många poetiska
konstnärer — och de störste — hålla fast vid regelbunden
takt-mätning. Den fria versen, där icke blott två- och trestaviga
takter oregelmässigt blandas, utan varje taktsystem med
bestämt antal höjningar blir upphävt, är ju på sitt sätt
betecknande för vår tid med dess skiftande, jäsande, nervösa
skaplynne, dess invecklade och i hastiga växlingar fortlöpande
känsloliv, dess — för att tala med Valdemar Vedel l) —
»oroliga puls», som svarar mot de sammansatta, ofta i
»gung-ning» stadda sociala förhållandena, — redan en tidigare
»storm- och jäsningsperiod» under 1700-talets senare
årtionden karaktäriserades av en viss ansats till en liknande
upplösning av formen. Detta strävande efter rytmisk
känslo-karaktäristik kan emellertid urarta och har här och där lett
till ett musikaliskt stämningsmåleri, som blott vill ge
ljudsymboler i spröd och obestämd rytmik, med bortseende från
ordens föreställningshalt, klarhet och åskådlighet (jfr ovan s.
8 f.). Paul Verlaine har gått i spetsen för denna riktning
med sin fordran: »musik, intet annat än musik!» Mallarmé

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free