- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
176

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

senare hälft) vid sidan om den nya klassicitetens strävan
efter förenkling, klarhet och stora linjer. Sentimentaliteten
blev nu det utmärkande draget för en mäktig riktning inom
lyrik, drama och framför allt roman. Men denna
sentimentalitet var (i början) icke motsatt det naturliga: just ut ifrån
naturen och det naturligas krav gick, såsom vi sett,
känslofullhetens opposition mot det konventionella, mot kulturens
överförfining och »offerväsen»; denna opposition kom från
de borgerliga lagren, »det tredje ståndet», som nu började
kraftfullt framträda. Uttrycket »sentimental», först använt av
Richardson, familjeromanens skapare, och fullt populariserat
genom Sternes »Sentimental Journey», kan numera i
allmänhet sägas betyda känslofull eller kanske känslosam, men det
fick redan hos Sterne (jfr ovan s. 172) den särskilda accen-r.
ten av känslo- och temperamentsfull självbetraktelse. Rousseau
blev denna riktnings banérförande kraftgeni, och den har ofta
fått bära hans namn 1). Att uppdriva känslolivet i styrka,
djup och innerlighet blir denna riktnings strävan. Man
frås-sade i njutningen av sina egna känslor, och detta gällde
framför allt de vemodiga. Så framstodo redan vid mitten
av 1700-talet Th. Grays känslofulla dikter och E. Youngs
dystert elegiska Nattankar, och Ossianssångerna, med
storslagna motiv ur gammal keltisk tradition, fingo nu (av
Mac-pherson) en sentimental gestaltning. »I tårar vällust» tog
också vår förnämste känsloskald, Lidner, till valspråk.
Världssmärtan blev icke blott en estetisk stämning, den grep in i
verkligheten som livsleda. Goethes Werther, sprungen ur
omedelbara intryck och intim upplevelse, grep sinnena
framför allt som realitetsskildring 2). Genom sin känslighet gjorde
man sig intressant. Överdriften låg nära till hands. Det
känslosamma självnjutandet blev egoistiskt. Var känslans styrka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free