Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
namnlösa sällskapets» skalder, E. D. Björck, Edv. Bäckström,
D. Klockhoff, C. D. af Wirsén liksom av deras äldre samtida
Z. Topelius. Från vår nyare diktning kan man erinra om Stens
visor av A. T. Gellerstedt samt om många av Selma
Lagerlöfs berättelser i Gösta Berlings’ saga och i Jerusalem — En
herregårdssägen vilar helt och hållet på ett sådant rörande
motiv. En liknande karaktär har det rörande ofta i Gottfr.
Kellers diktning, t. ex. Romeo und Julie anf dem Dorfe.
Minnet av det förflutna, utan direkt sorgliga moment,
kan uppbära icke blott det elegiska utan också det djupt
rörande. Så låter oss Karlfeldt känna det i Träslottet: de
gamla släktklenoderna i frändegården, vävnader och dräkter,
ha tagits fram och stämningen blir gripande:
Det sjunger i vindens växande vin
som stråkar med sällsamt ljud
kring de dödas och levandes brudelin
i den sal där min moder stod brud.
Det sjunger om blomstrens prakt som blir blek
och om lyckans väv som består,
det sjunger om glädjens fladdrande lek
och om trohet i långa år.
När jag stiger dit upp till mitt vilorum
uppför trappornas knarrande trä,
då ville jag böja, av vördnad stum,
för de sovandes minne mitt knä.
Det susar i kammarn på vinande loft
om det trogna blod som jag ärvt,
och det svävar som gammal lavendeldoft
kring kuddens skinande lärft.
»En saga är den stämning, som uppstår kring en älskad
bortgångens minne», — yttrar Per Hallström, — »en saga,
som kanske är sannare än verkligheten, emedan allt smått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
