Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
arten av det tragiska bestämmande. Stundom, såsom i Hamlet,
griper oss en rik och ädel personlighets tragiska förveckling.
Stundom är det först i undergången, som karaktären från
det vardagliga eller rent av viljesvaga stiger till heroism, så
i Hedbergs Johan Ulfstjerna. — En åtskillnad i det tragiska
uppstår också efter den olika beskaffenheten och djupet av
lidandet samt sättet varpå det uthärdas. Slutligen kommer
också »motmakten», styrkan, arten och värdet av det
motstånd han möter, i betraktande.
Vad den sist antydda faktorn beträffar, torde förhållandet
i allmänhet vara det ait ju mera andligt likvärdig den
motverkande makten uppträder, desto mera blir konflikten
innerlig och fördjupad, och därmed kan också skalden göra
den tragiska effekten kraftigare. Särskilt blir motståndets
verkan gripande, om det representeras av personligheter, som
stå hjälten nära och som, även de, kämpa för ideella värden,
så som t. ex. Brutus mot Cæsar hos Shakespeare, Kandaules
mot Gyges hos Hebbel. Ofta förbinda sig i motståndet krafter
av inre och av yttre art. Även det till utseendet tillfälliga
i en händelse kan då bli betydelsefullt, när det står i
samklang med den inre upplevelsen eller ideella kampen. Så
då byggmästar Solness (hos Ibsen) faller ned från tornet,
när hans uppgift ej längre kan genomföras. I Atterboms
Lycksalighetens Ö nås Astolf av döden i en gammal mans
skepnad, när hans försök att i sin ensidiga skönhetslängtan
återfinna det lycksaliga njutningslandet måste stranda.
Den tragiska »undergången» behöver icke alltid vara
liktydig med döden, den kan vara en inre tillintetgörelse
eller ett försvinnande från den av storhet tecknade banan,
ett avstående av livsmål och kallelse. Napoleons öde är här
ett exempel. I litteraturen kunna vi hänvisa till Goethes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
