Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
huvudsakliga av dessa äro den lyriska, den dramatiska och
den episka.
Man upptager stundom en fjärde huvudgrupp: den
didaktiska diktningen. I själva verket har också detta slags
litteratur, utvecklad ur de gnomiska elementen i den primitiva
poesien, haft en mycket viktig (social, etisk) uppgift, och
vissa former ha utbildats, med särskild hänsyn till detta
innehåll av uppbyggelse eller upplysning, såsom fabel och
parabel; ja, den satiriska poesien i allmänhet har, såsom vi
nyss funnit, ett sådant innehåll eller en sådan tendens och
kan därför sägas uppgå i denna grupp. Men just därför att
ett utomestetiskt syfte trycker sin prägel på densamma, kan
man icke erkänna att den är likaberättigad med de övriga,
strängt taget för den ut över det estetiska området. Men
därför behöver man icke ur diktningen förvisa all didaktisk
poesi: såsom vi ovan (s. 44 ff.) sett kan en sådan på
uppbyggelse eller upplysning anlagd diktning — likasom även
för ett visst (yttre) ändamål beställda poem (ovan s. 42 f.)
— genom skaldens stämning och fantasikraft få verkligt
estetiskt värde bredvid det etiska eller sociala.
På liknande sätt kan det förhålla sig med alster av den
stora litteratur, som utbreder sig utanför den skönlitterära
eller vittra.
För den gamla tidens folk stodo filosofi och historia
samt till och med naturvetenskap — som då icke var skild
från de förra — på samma plan som poesien, ehuru
visserligen Aristoteles insåg och markerade gränsen, t. ex. mellan
historia och drama. Och tvivelsutan kan
naturvetenskapsmannen och filosofen, liksom den religiöse skriftställaren,
hävdatecknaren och biografen, reseskildraren och etnografen,
genom avvägningen och behandlingen av sitt stoff, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
