Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
ett för detta avpassat, naturligt, men friskt och suggererande
språk ge sin framställning en estetisk prägel. Hit hör då,
för att begagna Atterboms ord, »allt det slags språkkonst,
vars mål är att skönt framställa sanning» eller »i allmänhet
den språkliga framställning, som icke blott vill upplysa utan
gör det i skön form». I vissa arter av historieskrivning,
liksom i biografi och självbiografi, ligga skaldens kvaliteter
vetenskapsmannen nära, likaså i filosofiska och religiösa
betraktelser — man tänke på Geijer eller Wikner eller Viktor
Rydberg. Den s. k. essayen och den litterära »följetongen»,
Siådan den hos oss representerats t. ex. av Sturzen-Becker
eller Levertin, närmar sig också stundom till denna nivå. En
annan form av prosa, som kan höja sig till skönlitteratur,
är brevet, varpå vi äga ypperliga prov från 1800-talets förra
del t. ex. av Tegnér och hans korrespondenter, framför allt
Brinkman och Martina von Schwerin.
Som estetiskt jämbördig med poesien räknades ända till
romantikens dagar vältaligheten — den äldre tidens
högtidliga diktning hade ju också en retorisk prägel. I
vältaligheten är den estestiska avsikten i hög grad medbestämmande,
stundom synes den vara avgörande, såsom redan hos
Demosthenes och Cicero. Också i nyare tid är i många fall
talets ändamål väsentligen att utgöra ett estetiskt moment i
en festlighet eller sammankomst. Och även där, såsom i
religiösa eller politiska tal, uppgiften framför allt är att
uppbygga eller övertyga, kan det estetiska ändamålet för talaren
bli ett huvudsakligt. Så blev det i Frankrike under
1700-talet och även hos oss under den gustavianska tiden, då
med predikanten Lehnberg »den svenska vältaligheten föddes
fullvuxen», och det retoriska »äreminnet» blev av Svenska
Akademien omhuldat. Den prosaframställning som närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
