Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
De huvudgrupper inom diktkonsten, som åsterstå, äro
de samma, som redan i den primitiva poesien kunde skönjas:
lyrik, epik och dramatik. I någondera av dessa grupper kan
den övervägande delen av diktkonstens alster inordnas.
At-skilliga diktvefk, och det flere av litteraturens förnämsta, stå
emellertid på övergången från den ena till den andra gruppen,
balladen t. ex. är episk men med lyrisk form, en
romanscykel som Fritiofs saga likaså, i Bellmans lyrik gå episka och
även dramatiska element in, sagospelen av Atterbom och
andra romantiker ha till stor del en episk karaktär etc.
Behandlingssättet beror icke alltid på stoffets natur och den
poetiska idén, det kan även bero på diktarens läggning och
stämning; vi ha också sett att samma stoff än kan behandlas
mera lyriskt, än mera episkt eller ock dramatiskt. Men även
om gränsen således på många punkter är flytande, har dock
vardera diktgruppen eller diktarten sin bestämda karaktär.
Lyriken är den omedelbara stämningens konst, och med
»lyrism» menar man det stämningsmättade direkt poetiska
uttrycket. Detta kallar man också »poetiskt» i eminent
mening, och man använder detta ord på de övriga konsternas och
även på verklighetens företeelser för att beteckna en lyrisk
stämningsfullhet — det är detta som ger något berättigat
åt Dessoirs nyss anförda användning av begreppet »poesi».
Det är det inre tillståndet vid ett visst tillfälle som den
lyriske diktaren utsjunger: lyriken är subjektiv och punktuell,
under det att epos och drama äro bundna vid en
utvecklingsserie, en följd av händelser eller handlingar. Mera än
epikern och dramatikern är lyrikern oberoende av det från
verklighet eller tradition hämtade stoffet, han är också, mera
än de, tillfällighetsdiktare, en »ögonblickets stämningsmålare»
ehuru han upptager både erinringsbilder och fantasiskapelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
