- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
214

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

förhållanden eller »lagar», som äro utmärkande för den
episka grundformen. Axel Olrik har (i Danske Studier 1909)
undersökt dessa »episka lagar i folkdiktningen»;
huvudpunkterna i denna undersökning äro: en överskådlig, plastisk
komposition i lugn rörelse; få personer, sällan mer än två
uppträdande på en gång och vanligen blott en huvudperson
eller, om det är två, den ena motverkande eller ock
kompletterande den andra (mannen — kvinnan); ett enkelt och
konsekvent utvecklat — om än på ett annat plan än
verkligheten sig rörande — händelseförlopp (eri enda tilldragelse
eller en kring hjälten eller hans släkt sig slutande
händelseserie); en framställning som skrider rakt fram från den ena
punkten till den andra med få väsentliga drag och enkla
typiska motsättningar (ädelmod — svek, rikedom —
fattigdom, styrka — svaghet etc.), upprepningar och parallela
händelser ofta i tre avdelningar (»den första gulltärning på
silverbordet rann» etc.) med huvudvikt på den sista
handlingen (likasom personen t. ex. den tredje och yngste brodern),
slutligen lugn och betänksamhet i berättelsens början med
så småningom skeende stegring samt efter höjdpunkten ett
visst avtagande, ej en tvärhuggen katastrof.

Vi känna igen dessa drag i våra gamla sagor, sägner
och folkdikter om kämpar och resår, dvärgar och féer,
riddare och jungfrur. Då den folkliga berättelsen utvecklades
till längre epos på vers — verseposet fick tidigast sin
utbildning — förändrades åtskilliga av de angivna dragen eller
bortföllo. Där anslutningen till den folkliga traditionen är
mera omedelbar, såsom i flera medeltida epos, om Roland,
om Sigurd Fafnesbane etc., återfinner man dem likväl ofta
oförändrade, fastän skildringen förts fram i en mängd
händelser och öden genom det episka stoff, som kring den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free