Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
gilius och i slutet av medeltiden av Boccaccio, bildade en
viktig grupp i renässansens litteratur. Hos oss blev Creutz’
Atis och Camilla det förnämsta provet på denna äldre idylliska
epik, som hade kvar antikens gudamaskineri och
allegorise-randet. Här blev idyllen rörande, till och med smäktande.
I kraftfullare, friskare och enklare anda upptogs den, med
direkt anslutning till antiken, av Goethe i Hermann och
Dorothea, sedan J. H. Voss redan förut hade i
hexameterform framställt lantliga genrebilder ur det samtida livet.
Genom sin människoskildring och sin allvarliga bakgrund går
Goethes dikt utöver den vanliga räckvidden för idyller
(»borgerligt epos»). Runeberg kommer också här Goethe nära;
under det att Hanna mera kan jämnställas med Voss’
prästgårdsidyll Luise, har man i Julkvällen en liknande
fördjupning som i Goethes epos, och Ålgskyttarne blir, såsom nyss
antyddes, en folkbild av högre betydelse, upplivad tillika av
en lekande eller ock drastisk humor.
En godmodig komik gav sig redan uttryck i det klassiska
eposet, särskilt Odysséen (t. ex. Odysseus hos jätten Polyfem).
Och under antiken utbildades även särskilt en komisk
hjältedikt: Batrakiomyomakien eller striden emellan grodorna och
råttorna, som bygges på en burlesk härmning av den
homeriska stilen. 1700-talets klassicitet upptog åter denna genre
(Boileau, Pope, Voltaire), och även Sverige fick en rad mer
eller mindre lustigt parodiska hjältedikter (först en Boråsiad
av Ol. Rudbeck den yngste). Holbergs Peder Paars blev
icke blott en parodi på den heroiska stilen utan tillika en
dråplig samhällssatir. Och satirens ton ger diktaren gärna åt
den episka lärodikten för att göra denna mindre torr och
tung; särskilt kan denna dikt bli njutbar när dess händelser
eller situationer och gestalter framställas i humorns belysning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
