Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
En mängd personligheter av olika kretsar bidraga till dess
konkreta teckning; men de äro också fritt framträdande ur
bakgrunden och individuellt utvecklade, om än icke Wilhelm
själv, händelseutvecklingens centrum, är den psykologiskt bäst
utmejslade, utan överträffas av andra både i poetisk glans
(Harpspelaren och Mignon) och i skarp konkretion (Philine,
Therese m. fi.). Den »episka bredden» är för övrigt i
Goethes roman ofta besvärande och kompositionen ojämn.
— Wilhelm Meister blev för nyromantikernas roman i flera
avseenden mönstergivande: hjälten hölls gärna som »en
poetisk lätting» och man lade an på symboliska perspektiv
och mystiska dagrar; så Tieck i Franz Sternbalds
Wander-ungen och Novalis i Heinrich von Ofterdingen. Den senare
i synnerhet är en idéfylld, helt och hållet mystisk-symbolisk
gestalt, och Novalis’ roman (som blev ett fragment) har
övervägande en filosofiskt religiös prägel. Med livligare
verklighetsdrag och även större dikterisk koncentration och
kraftigare avrundning gav Gottfr. Keller ett slags tysk-schweizisk
bildningsroman i Der grüne Heinrich, vilken särskilt i sin
senare omformning står som en av romandiktningens
full-lödigaste skapelser.
Hos oss följdes Goethe av C. J. L. Almqvist, som
visserligen icke skrev egentliga bildningsromaner eller visade
karaktärer och livsuppfattningar i utdaning, men gav yppiga
fantasiskildringar med mystiskt romantiska drag, i Amorina
(med dialogisk form), Drottningens juvelsmycke m. fi. Hos
Almqvist märkas dock även redan i dessa romantiska
skapelser starka inslag av realism, ja naturalism. En liknande,
egendomlig blandning framträdde samtidigt i Frankrike hos
Balzac, och Balzac betecknas också som föregångaren till den
naturalistiska romanen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
