Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
diktaren ofta versen i dramer med historiska eller romantiska
ämnen eller i allmänhet av en idealare hållning. En
blandning av prosa och vers är mera sällsynt; efter mönstret av
Shakespeare, som ofta i de stora dramerna ger de burleska
och folkliga scenerna på prosa, upptogs denna blandning
stundom av nyromantikerna.
Åtskillnaden mellan prosa och vers har i dramat icke
samma genomgripande betydelse som i epiken; omfång och
längd ger icke heller någon egentlig indelningsgrund.
Däremot blir konflikternas färgton eller stämningstypen här
det avgörande i grupperingen: just i dramat visar sig det
tragiska, det rörande och det komiska i sin fullaste
utpräg-ling; dramat erbjuder just den tillspetsade konflikt, i vilken
dessa typer — och i all synnerhet det tragiska — renast
kunna framträda. I föregående kapitel ha stämningstyperna
undersökts, och beläggen hämtades då i all synnerhet från
dramats område; här gäller det blott att i en allmän
översikt angiva dramats utveckling i dess nu antydda huvudarter.
B. Tragedien, äldre och nyare uppfattning därav.
Tragedien som utvecklad konstform uppväxte på grekisk
botten och närmare bestämt i Athen. Dess förberedelse var
den urgamla dödsklagan, och denna fick mimisk form genom
förbindelse med den orgiastiska Dionysoskulten. Det lyriska,
representerat av dödsklagans sånger och körer, tryckte länge
sin prägel på tragedien, såsom jag antytt; men fullt riktigt
torde det icke vara, då Fr. Nietzsche (Die Geburt der
Tra-gödie) vill räkna tragediens uppkomst »ur musikens ande».
Dödsklagans episka element, berättelserna om gudens eller
heroens öden, övergingo i Dionysoskultens handlingar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
