Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Svanen och fjälltrasten (1812), ett slags programdikt, där han opponerar mot
regeltvångets »falska skala»: »Har väl smaken annan regel, än den han av
snillet tiggt?»
S. 60. *) Se Höijer, ovan vid s. 55 anf. arb., »amt A. Nyblceus, Den
filosofiska forskningen i Sverige I. — Också Franzén hade opponerat sig mot
den franska klassicitetens förståndsmässighet och regeltvång; han anför bl. a.
Baggesens yttrande om drömmen (fantasien), som ej kommer på kommando utan
när den vill. Jfr E. Wrangel, Ur diktar verkstaden, Ord och Bild 1911, varest
även citat från Ling m. fi. i samma riktning anföras.
2) Flerstädes yttrar sig Tegnér om poesien såsom det centrala, som
utgör kärnan även av det religiösa (jfr ock ovan s. 28). I dikten Sångmön och
drömmen (Onar och Kalliope) ger han romantikens uppfattning i stort sett rätt;
jfr E. Wrangel, Atterbom och Tegnér, Samlaren för 1911. Dikten var
måhända först koncipierad under 1820-talets förra del, med ett visst intryck från
Atterboms Fridsrop och Recensionsblommor.
S. 62. ’) E. v. d. Recke i brev till förf. 1911, med benäget tillstånd
återgivet här.
S. 63. ’) W. Dilthey erinrar i sitt intressanta arbete Erlebniss und
Dich-tung, på tal om Qoethes underbara åskådningsförmåga, om huru just under ett
relativt medvetslöst tillstånd den skapande bildförmågan framträder: strax fore
inslumrandet, då reflexionens verksamhet håller på att upphöra, inställa sig
bilder, konturerade eller färgade föremål, ofta ansikten, fysionomier (masker)
en face eller profil och i hastig växling. — Detta fenomen iakttager förf. till
detta arbete mycket ofta; och när dessa bilder infinna sig, känner jag att nu
är insomnandet nära.
S. 64. ’) Intuitionsbegreppet framträdde i den engelska estetiken under
1700-talet och upptogs hos oss av Thorild. Romantikerna byggde därpå och
i våra dagar har det åter blivit ett av filosofiens viktigaste, så t. ex. hos
Henry Bergson. Psykologiskt är det undersökt av Hans Larsson, Intuition,
vartill här må hänvisas. Benedetto Croce bygger också därpå sin estetik (den
intuitiva uppfattningen i motsats mot den intellektuella); Croces Estetica är
översatt på tyska av Karl Federn 1905. Jfr också Croces senare arbete
Pro-bleme di Estetica, 1910, där flere av poetikens problem behandlas, dock med
en viss ensidighet, jfr nedan vid s. 94.
S. 65. ’) Jfr Max Graf, Die innere Werkstatt des Musikers (1910), där
s. 12 ff. flere exempel på musiker-poeter och målar-poeter anföras. Se också
R. Lehmann, Deutsche Poetik s. 84 ff.
S. 66. ’) Se vidare E. Wrangel, anf. uppsats i Ord och Bild 1911. —
Ola Hansson har i Kåserier i mystik på flera ställen berört diktarbegåvningen
och olika typer därav. I uppsatsen Andliga produktionssätt skiljer han mellan
»ett framvältande ur det omedvetna och en rent intellektuell konception» samt
anför Shakespeare som exempel på det förra, Racine på det senare. Och i
Suggestion och diktning framhäver han »impressions-suggestionisterna», »den
produktiva vibrationens mystiker», sådana som Kleist, Hölderlin, Stagnelius,
Almqvist, Poe, vilka icke som »klassikerna» på tankeväg söka ge poetiskt
intryck, utan »suggerera medels stämning och svängningar, ogripbart, ofattbart,
ofullfölj bart. (Jfr den ovan i texten s. 68 f. gjorda distinktionen mellan
sensitiva och reflekterande diktare). En åtskillnad i klangrikhet och bildlighet
upptager han också på tal om konceptionens art; för den ene diktaren är det
rytmiskt vibrerande det förnämsta, för den andre det måleriska i detaljen. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
