Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
studier), J. Patudan Om dikterisk stil (Mellem semestrene, 1910), vidare för
Frankrikes vidkommande E. Barat, Le style poétique et la révolution
roman-tique. — För den äldre diktningen i Sverige se Quunar Castrén,
Stormaktstidens diktning, Studier (1907), och Axel Kock, Anmärkningar om 1600-talets
verskonst i Arkiv för nord. filologi XXI.
S. 118. *) Poesiens logik s. 65 ff. och s. 85.
3) Citatet ur Castréns anf. arb.
S. 122. ’) Med »trop» (vändning, talvändning) betecknas i stilistiken
vanligen överförandet på ett föremål av en benämning, som egentligen tillhör
något annat, en hänvisning från släktet till arten, från det allmänna till det
enskilda etc., varmed åsyftas att göra föreställningen om föremålet mera
konkret och levande. Hit höra då framför allt de olika slagen av metafor.
Senantikens grammatiker och retoriker räknade troperna än såsom en särskild
avdelning av uttrycksmedlen än åter såsom en underavdelning av »figurerna».
Numera betecknar man med figurer eller »retoriska figurer» vanligen de yttre
språkvändningarna (av grammatisk eller syntaktisk art, jfr ovan i texten). Även
dessa kunna emellertid ock vara naturliga uttryck för tanke och stämning,
om de än ofta utgå från den beräknande reflexionen. Oränsen mellan de två
grupperna är emellertid flytande.
a) Alfred Brèse, Die Philosophie des Metaphorischen (1893). Jfr också
samme författares Pie Entwickelung des Naturgefähls (3 bd 1882—88).
S. 123. ’) E. Tegnér d. y. utvecklar i sitt arbete Om genus i svenskan
(Sv. akademiens handlingar 1892) huru genus är icke blott sexuellt och
grammatiskt, utan också kan vara »animellt» och även »poetiskt». Under poetiskt
genus behandlar han särskilt personifikationen, som under 1700-talet blev
opoetisk nog.
S. 124. ’) Jfr Jean Paul [Fr. Richter], Vorschule der Ästhetik I-II, se
särskilt kap. i II Ober den Stil und die Darstellung. Jfr också i I kapp.
Stufenfolge poetischer Kräfte och Ober das Oenie, varur ovan citerats.
S. 126. ’) Jfr Ruben G:son Berg, Sinnesanalogier hos Almqvist (Svenska
studier, 1910); ett par exempel, därur: »Ouds vita frid omskuggade den fallna»,
»det dimblåa eller till hälften outredda i mitt sätt att sluta». Exempel på
dylik symbolik hos J. P. Jacobsen finnas t. ex. i J. Paludans anf. arb. Hur
metaforismen lätt kan bli pekoralisk, när den icke uppbäres av en äkta intuition,
visa t. ex. följande verser ur en för ett par årtionden sedan utkommen
diktsamling Bardens återkomst, vilka nog ha motsvarigheter i vår nyaste lyrik:
Grunda dalar likt svartblåa sammetsrosor nu svälla;
himlarne skärblåa sidengardiner där bakom fälla.
Skarlakansröda örnar sväva tysta över svartan jord
följda av gnistrande silverskris hårda ord.
a) Rörande Hoffmanns synestesier har jag haft tillfälle taga del av en
intressant, ännu otryckt undersökning av V. Ljungdorff.
S. 127. ’) Om Tegnérs bildspråk se G. Ljunggrens uppsats i Smärre
skrifter III samt hans avhandling om Fritiofs saga ibid. II.
S. 129. ’) Jfr Fr. Th. Vischer, Das Symbol (1887). Några citat ovan i
texten äro hämtade från hans System der Ästhetik. Jfr E. Wrangel, Estetiska
studier (1898).
S. 131. !) Jfr från den franska litteraturen E. Barats anf. arb. Med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
