- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
290

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

punkter äro här framdragna; men att prosaepik kan vara konst, går icke att
förneka. Då det frågas vad som skall vara det utmärkande för denna konst,
svaras: det samma som för versepiken som konst (jfr ovan s. 213—220),
oavsett den yttre formen — och endast i den består ju icke konsten. Emellertid
kan ju, såsom jag ofta framhållit, prosaepiken lätt gå över på det icke-estetiska
området, detta även på grund av det reflexionsmässiga i berättelsens
uppbyggnad; här delas också v. d. Reckes uppfattning av Schiller, som yttraratt
»romanförfattaren är diktarens halvbroder».

S. 222. ’) Oyllenborgs Tåget över Bält framkallade också kritik redan
på sin tid och av en sådan klassicismens målsman som Leopold (Kritiska
anmärkningar 1785).

S. 235. *) Jfr Fr. Spielhagen, Beiträge zur Teorie und Technik des
Romans, särskilt avdelningen om jag-romanen (varje roman är för S. åtminstone
i sitt första utkast ett slags jag-roman, där diktaren själv sätter sig som hjälte).
— Också avdelningarna om roman och novell äro här i det följande av texten
använda.

S. 236. *) Se Fr. Böök, Romanens och prosaberättelsens historia i
Sverige intill 1809 (1907).

S. 254. *) Jfr bl. a. R. Lehmann, Deutsche Poetik s. 176 ff. Se ock
/?. Woerner, Henrik Ibsen I-II (1900—1912).

S. 257. *) Se härom samt om dramats komposition och teknik G. Freytag,
Die Technik des Dramas (8 uppl. 1896), och H. Balthaupt, Dramaturgie des
Schauspiels I -IV (ny uppl. II—III, 1911). Jfr ock K. Mantzius,
Skuespilkun-stens Historie I-V, 1897-1907).

S. 260. f) I en uppsats Der Ursprung der Tragödie i Neue Jahrbucher
fur das klassische Altertum 1911.

S. 266. ’) Komedi anses vara härlett av KCOjU-OÖiay lustig
sällskapssång. Tidigt Blev det mimiska här det utmärkande; men en mera vidsträckt
betydelse av ordet förekom långt fram i tiden, t. ex. hos Dante, som kallade
sin symboliska vandring »commedia», därför att den förde till ett lyckligt slut
(från Helvetet och Skärselden tiil Paradiset). Jfr vidare om komedi i
betydel-seu av drama överhuvud ovan s. 273.

S. 277. l) Jfr Volkelts System der Ästhestik II s. 290.

S. 279. ’) Se Karl Gjellerup, Richard Wagner i sin trilogi
Niebelungen-ring övers, av Fr. Vult von Steijern, (1899) s. 191 f., 202 f. Jfr ock H.
Bult-haupt, Dramaturgie der Oper I—II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free