- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
41

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

Och drömmer för själen mång underbar syn,
Tils solen bortseglat på rosendeskyn
Bort, bort, långt bort öfver vågen;

Nej! ungdomens drömmande trånad så varm
Nu vuksit till brand i mitt bröst,
Den sjuder, den hotar att spränga min barm,
Den talar med manande röst:
Du vuxit till man och den glöder din håg,
När följer du solen på glänsande tåg
Bort, bort, långt bort öfver vågen? -—

Ja! längre jag kan icke stanna här mer.
Här käns mig om bröstet så trångt.
Här känner mig ingen, knappt någon mig ser,
Som fädren jag måste dit långt,
Långt ut, i den vida, den okända värld,
Att vinna mig ära och makt med mitt svärd.
Bort, bort, långt bort öfver vågen!

Men borta i hyddan hon snyftar, min mor,
Den gamla med lockarna grå.
Ack! icke så lätt är, så mången dock tror,
Att ensam i världen utgå.
Den tåren, hon fällde, den bränner mig het.
Dock — Nornan står kall, fast du blodstårar gret,
Hon manar mig: bort för öfver vågen!

Än glöder den kyss, som hon gaf mig, min mö,
I kväll då jag afskedet tog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free