- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
141

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

141

Hvar må man henne
Nu trösten ge,
Når aldrig mera

Hon mig får se?

Men bär du, broder,
Till kungssal ned
Min bräckta brynja
Och hjälmen med.
Nog hugen hvälfves
Kungsdottern då,
Att huggen för bröstet
Se brynja blå.

Å land jag ägde
De gårdar fem,
Men aldrig trifdes
Jag lugnt i hem.
Nu bräckt jag ligger
Till hug och hand,
Sårad af svärdet
På Samsö strand.

Drag mig af handen
Guldringen röd;
Gif den som bådskap,
Att jag är död,
Min fagra älskling,
Min Ingeborg, |

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free