- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
291

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291

SAAAAAA

Dess kärlek till sitt arma land,

Dess skog, dess fjällar, sjö och strand,
Hon skildrade med bröst i brand,
Med hjärtats färger bjärta.

Nu i beundran mången gång
Vid hennes ljufva, blyga sång,
Vid hennes djupa toners gång
Ses folken ofta stanna.
Den glömda mön från Finlands skog
Nu prisas högt, nu käns hon nog,
Sen slöjan bort den fagra drog
Från drottningsblick och panna.

Vi söner och från Finlands strand,
Där hafvet stormar stolt mot land,
Vi bjudit henne varmt vår hand,
Vår syster är hon vorden.

I djupa skogars dystra natt

För oss hon länge okänd satt,

Men äfven oss hon stärkt och gladt
Mcd varma, djupa orden.

Och nu, då hon i festligt lag
Med honom firar bröllopsdag,
Som slöjan drog från drottningsdra
Som först den fagra tedde,

(=)

Då egna vi med frojd i barm
Den samma kärlek, vördnad varm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free