- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
313

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

|
|

313

ARMARNA

Så sporde kung Henrik, men ynglingens barm
Den höjs och hans blickar de brinna.

Han ropar så djärft öfver riddarnes larm.
Långt skönare vet jag en kvinna.

« öd
+

O! Frankrike, dyraste fädernesland,
Så härligt, så rikt och så skönt.
Med ädlaste skatter med gifmild hand
Har himlen dig huldrikt belönt.
De skönaste rosor, dem ger dig Touraine,
Det ädlaste vinet Champagne.
Den fagraste flickan, så tjusande vän,
Dig fostrat min hembygd Bretagne.

Där blommar en ficka, så fager och fin,
Som aldrig en ros i vårt land.
Och aldrig så rusar det ädlaste vin,
Som strålande blickarnes brand.
Så lyssnen min kung och, I riddare till,
Där glade J glammen i kväll.
För fagraste flickan nu dricka jag vill,
För Frankrikes ros, Gabrielle.

+ ok
öd

Kung Henrik han höjer sin gyllne pokal,
De riddare klappa i handen:
Bellegarde, ventre saint gris! du håller ju tal
Som en af de lärde i landen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free