- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
329

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Min ljufvaste rosenflicka,
Du suckar så tyst ändå,
Så hör då ett bud af glädje,
Som kommer ditt bröst att slå.

Den maka, som drottningboren
Dock icke har blygts ändå,
Att hölja med skam sitt minne
Och fläcka mitt namn också.

I dag hon ifrån mig skiljdes,
Och kronan ej mer hon bär.
Men nu vill jag ha vid min sida,
Den kvinna, som höll mig kär,

Som skänkte mig ljufvaste lycka
I kärlekens tysta borg,
Som lät för en stund mig glömma
En lefnad af strid och sorg.

Nu lyfta din hvita panna,
Min fagraste Gabrielle,
Med blikstrande diademet
Jag pryder dig än i kväll.

Nu torka din tår ur ögat,
Se stolt på de stolta ned,
Snart skall du vid Henriks sida
Gå fram genom jublande led.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free