Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
Att blott hos den vår styrka fanns,
Att dit vi alltid flytt.
Hvad bryr oss borgens kämpars tropp.
De stå emot vår framtids hopp.
Men borgens kämpar höllo käkt
Om forntidsborgen vakt,
Som söner utaf hjälteslägt,
De stridde oförsagdt.
För fädrens arf med fädrens mod
De svuro offra lif och blod.
Bland dem dock fanns en veklig hop,
Som aldrig älskat strid.
De höjde straks sitt fega rop:
Vi vilja mäkla frid.
Försonare vi spela må.
Ett utanvärk må folket få.
Och så en stund på hop som tjöt,
Man täppte munnen till.
Man bit för bit ur borgen bröt,
När hopen murra vill.
Så gick en tid, sist kom den stund,
Då borgen refs alt ned i grund.
Med djup, oändligt bitter sorg
Den stridshop, som fanns kvar,
Så skändas sett sin gamla borg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
